14 april

14 april kom att betyda så mycket mer än bara en tatuering. Vem kunde ana det? Hade ingen aning om att det skulle komma dit besök, som tur var var min moster betydligt mer medveten om det. Jag var väl inte sådär jättesnabb på att hinna fram och hälsa så jag tror du hade hunnit sätta dig ner innan. Min moster försökte även övertala oss att vi hade träffats förut, som tur är var jag minst lika envis och vi kom fram till att vi inte alls det hade träffats förr.

Min kusin kom nerspringandes för trapporna rätt snabbt och första bilden som jag fick av dig var att du var barnslig, och hade mössa på dig. Satte mig ungefär så långt bort från dig vid borde det bara gick har jag insett i efter hand. Har ingen aning om varför. Kommer ihåg att du frågade endel, och som det verkade, försökte få in mig i något samtal. Tror vi pratade lite om torsdagen också, eller att Eva tog upp det, när jag skulle till stan.

Samma kväll frågade jag Sandra hur gammal du var, hennes gissning var kanske inte allt försmickrande för dig, och mitt intresse skönk väl någon grad.... Frågade iaf Eva sen, dagen efter tror jag och fick ett betydligt bättre svar där, och bra mycket mer förtroligt.

Torsdagen kom och hon hade skrivit ner ditt nummer på en lapp så jag kunde ringa dig om skjuts om jag ville, och om du hade tid. Det gjorde jag inte, till en början. Tyckte det skulle vara för pinsamt så fanns det en annan lösning skulle jag ta den. Samtidigt som jag ville träffa dig. Ringde till grannen som sa att jag fick låna hennes bil om jag ville, men hon skulle inte till stan. Vilket kändes onödigt då, eftersom jag skulle få låna Evas bil väl inne i stan. Sa att jag skulle höra med en annan person och annars återkomma. Tog ett tag innan jag ringde och när jag väl gjorde det visste jag inte riktigt vad jag skulle säga. Tanken var väl att du skulle köra mig in till stan om du skulle till stan, men du var ju redan i stan. Slutade med att du åkte från stan och hämtade mig, och in dit igen.

Tror jag var rätt tyst i bilen till en början, du också för den delen. Men sen gick det lättare och du körde runt mig som en annan taxigubbe hela dagen. Dagen slutade med att vi åt pannkakor hemma hos Eva, och att du körde en omväg dit. Du skulle kolla på någon väg sa du.

Mot kvällen kände jag att jag åter igen ville tacka om skickade ett sms. Blev några, emn sen var det inte så mycket mer med det. Kommer inte ihåg om vi hördes något mer sen innan jag for. Vet att du skrev att jag var dit bjuden på glass, men inte mango, och film någon gång.

På tåget på vägen tillbaka till Uppsala smsades det iaf igen. Länge. Och sedan dess har vi smsat varje dag. Och sms blev till samtal, som blev till träffar som blev till en relation bestående av mer än bara vänskap. Vem kunde ana att vi 2 månader senare skulle stå i ditt kök och diskutera om att bli tillsammans?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0