...
Det här har varit en dag full med känslor. Arga som glada, kärlek som hat. Allt inom samma 24 timmar.
1. Nej, jag drog inte från stan. Jag flyttade, F-L-Y-T-T-A-D-E. Det var och är ingen hemlighet varför jag flyttade, jag trivs bättre här uppe, jag är lugnare i mig själv. Jag är mig själv, jag känner mig som hemma. Men jag har ingen som helst anledning till att berätta minsta lilla detalj heller för vart var du när jag mådde dåligt? Vart befann du dig och varför lyssnade du inte? Jag kan tala om det här och nu, du fanns där, alldeles bredvid, men du lyssnade inte. Jag vet inte om du inte ville eller inte kunde, men du malde på om ditt och var upptagen. Jag tyckte verkligen om tiden med dig, vi gjorde inget särskilt men jag hade kul. Det var kul. Jag ville aldrig att det skulle bli såhär, men allt ansvar är inte mitt heller, vi är två, remember?
2. Jag är ledsen, men jag tror inte man kan vara neutral. Antingen är det okej, eller så är det inte. Det finns inget mellanting med att vilja förstöra andra människors liv. Hon kom hit för att förstöra, hon hade ett väl förberett och rått tal, med det enda målet att förstöra. Hon gav sig på helt fel person, vill man ha hämd så tar man ut det på den personen, inte någon helt oskyldig. Vill du stå vid hennes sida och tycka det är okej, fine, men be mig inte vara trevlig mot henne, jag har inte den skyldigheten.
3. Vad tänkte du? Vilken glädje gav det dig att bete dig som du gjorde? Mår du bättre nu? Är du mer nöjd när du har förlorat så många fler? Var det värt det? Ditt syfte är uppenbart, ledsen att behöva göra dig besviken, men det funkade inte. Vi är om möjligt ännu tajtare nu.
Att ta upp det hela pågrund av en porrfilm visar dålig fantasi. Du har lagt över allt ansvar på den andra parten. Vart tog ditt ansvar vägen? Tog det slut när han skaffade någon att dela livet med? Jag tror att du gav upp redan där, men istället för att erkänna det så klagar du. Det kanske får dig att må bra. Vilket kanske är huvudsaken för dig, men tänk på omgivningen, gör ett försök att vara klokare för en sekund än vad du är van vid. Hur blev du? Har du gått och våldtagit någon för att du sett/ser på porr? Har du en förvrängd kvinnosyn på grund av det? Skulle inte tro det. Det får inte dina barn heller, helt upp till dig hur du pratar med domoch vad du pratar med dom om. Skaffa en relation, en tillit (just det, att snoka igenom tonårsgrabbens mobiltelefon kommer inte att hjälpa dig på traven...) Men fortsätt att skylla på den du. Det är bara du som förlorar på det i längden. Att sen inte ens kunna stå upp för att ni inte kommer att bli vänner igen är om möjligt ännu fegare. Du ljuger ju resterande bara rakt upp i ansiktetna ( du lär väl dina barna tt inte ljuga? Ljuga är fult, kom ihåg det, DUBBELMORAL!!!) Dina barns rättigheter att ljuga är lika stora som dina. Barn gör inte som du säger, dom gör som du gör. Du är så förbannat idiotisk. Allt slår tillbaka och sanningen kommer alltid fram, till alla.
Det finns så mycket jag vill säga dig, samtidigt är du inte värd ett ord. Jag är lugn så länge du är det, men jag står inte vid sidan förevigt.
1. Nej, jag drog inte från stan. Jag flyttade, F-L-Y-T-T-A-D-E. Det var och är ingen hemlighet varför jag flyttade, jag trivs bättre här uppe, jag är lugnare i mig själv. Jag är mig själv, jag känner mig som hemma. Men jag har ingen som helst anledning till att berätta minsta lilla detalj heller för vart var du när jag mådde dåligt? Vart befann du dig och varför lyssnade du inte? Jag kan tala om det här och nu, du fanns där, alldeles bredvid, men du lyssnade inte. Jag vet inte om du inte ville eller inte kunde, men du malde på om ditt och var upptagen. Jag tyckte verkligen om tiden med dig, vi gjorde inget särskilt men jag hade kul. Det var kul. Jag ville aldrig att det skulle bli såhär, men allt ansvar är inte mitt heller, vi är två, remember?
2. Jag är ledsen, men jag tror inte man kan vara neutral. Antingen är det okej, eller så är det inte. Det finns inget mellanting med att vilja förstöra andra människors liv. Hon kom hit för att förstöra, hon hade ett väl förberett och rått tal, med det enda målet att förstöra. Hon gav sig på helt fel person, vill man ha hämd så tar man ut det på den personen, inte någon helt oskyldig. Vill du stå vid hennes sida och tycka det är okej, fine, men be mig inte vara trevlig mot henne, jag har inte den skyldigheten.
3. Vad tänkte du? Vilken glädje gav det dig att bete dig som du gjorde? Mår du bättre nu? Är du mer nöjd när du har förlorat så många fler? Var det värt det? Ditt syfte är uppenbart, ledsen att behöva göra dig besviken, men det funkade inte. Vi är om möjligt ännu tajtare nu.
Att ta upp det hela pågrund av en porrfilm visar dålig fantasi. Du har lagt över allt ansvar på den andra parten. Vart tog ditt ansvar vägen? Tog det slut när han skaffade någon att dela livet med? Jag tror att du gav upp redan där, men istället för att erkänna det så klagar du. Det kanske får dig att må bra. Vilket kanske är huvudsaken för dig, men tänk på omgivningen, gör ett försök att vara klokare för en sekund än vad du är van vid. Hur blev du? Har du gått och våldtagit någon för att du sett/ser på porr? Har du en förvrängd kvinnosyn på grund av det? Skulle inte tro det. Det får inte dina barn heller, helt upp till dig hur du pratar med domoch vad du pratar med dom om. Skaffa en relation, en tillit (just det, att snoka igenom tonårsgrabbens mobiltelefon kommer inte att hjälpa dig på traven...) Men fortsätt att skylla på den du. Det är bara du som förlorar på det i längden. Att sen inte ens kunna stå upp för att ni inte kommer att bli vänner igen är om möjligt ännu fegare. Du ljuger ju resterande bara rakt upp i ansiktetna ( du lär väl dina barna tt inte ljuga? Ljuga är fult, kom ihåg det, DUBBELMORAL!!!) Dina barns rättigheter att ljuga är lika stora som dina. Barn gör inte som du säger, dom gör som du gör. Du är så förbannat idiotisk. Allt slår tillbaka och sanningen kommer alltid fram, till alla.
Det finns så mycket jag vill säga dig, samtidigt är du inte värd ett ord. Jag är lugn så länge du är det, men jag står inte vid sidan förevigt.
Kommentarer
Trackback
