Christel

Har just precis kommit hem från jobbet, trots att jag var väldigt trött så flög timmarna förbi =) Skönt. Inte lika skönt att inte kunna hoppa i säng nu på en gång bara, har saker att uträtta, så skulle bara bli att sova 1 timme sedan vara tvungen att gå upp... Och jag känner mig själv så pass väl att jag vet att jag inte skulle gå upp då.

Just nu känns det som att jag bor bland en massa kartonger, eller som att kartongerna bor med mig. Iofs är det sant. Packningen har börjat på riktigt nu. Är 2 månader kvar, men jag vet hur det kommer bli annars, komer stå där på flyttdagen och packa i all stress. Kan lika gärna packa ner det jag inte behöver nu. Känns inte som att jag kommer ha tid med det sen heller hur som helst, känns för den delen inte som att jag har tid med det nu heller. Men på något amgiskt sätt så lyckas jag.

Tar längre tid än vad man tror att packa, och jag förstår inte var alla saker kommer ifrån? Jag tycker inte att jag har så många ställen att ha saker på, men jisses! Funderar på om jag ska skruva isär skrivbordet också. Det står ju bara där och samlar saker på sig, saker som snart ska bli nerpackade hur som helst.

Lägenehten kommer kännas ovanligt stor när den blir tom. Och då är det Kims tur. Skönt att jag inte behöver kånka med sängen iaf. Snart dags att äta frukost, jobb inatt igen.

Blev lunch och fika inne på Smultron hos Elin. Blev trevligt, regnade titt som tätt men vi tog det enda bordet som fanns inomhus =) Och så småningom lunchade även Elin med oss. Blev inte så mycket planerat då det är väldigt svårt med mina dagar. Förstår inte hur jag ska hinna och orka. Hon fick träffa Fredrik också, och det verkade bara gå bra, svårt att få en syl i vädret när dom började prata. Så vi får väl se hur det slutar med det. Kan ju hoppas på det bästa. Sedan begav vi oss för att köpa pärlor , inatt ska smycken tillverkas!

Uscha, ska jobba några timmar nu snart, sedan hem och sova för att jobba natt. Har precis börjat upptäcka nackdelarna med att jobba natt. Det är väldigt mycket vända på dygnet och allt runt omkring försvinner i princip. I övrigt trivs jag bra med. Ska strax cykla ner på stan och möta upp en brukare. Hostar och har mig, inte alls coolt. Me blir nog snart bättre. :)

Det var ändå rätt länge sen och jag trodde verkligen det skulle kunna funka nu för dig så att vi skulle kunna vara vänner. Det visade sig att det inte alls skulle funka nu, du stog kvar på samma ställe med samma känslor. Det är nog som du säger, att vi tar fram det bästa och sämsta hos varandra, men mot slutet och så även ikväll drog vi nog bara fram de sämsta. Bara det borde ju egentligen vara tecken nog. Du har alltid kunnat göra mig osäker på de saker jag har varit absolut mest säker på. Men inte den här gången. Det må ha varit samma gamla gnabb som kom fram igen och du må kunna läsa av mig till max, men den här gången kan du inte göra mig osäker på vad jag har. Jag vet att du bara vill mig väl. Och att du helst ser det med dig, men det funkar inte så.

Jag mår bra nu, jag är glad med det jag har och jag känner mig trygg som aldrig förr. André gör mig lycklig och jag har aldrig känt såhär tidigare. Jag är kär, helt galet kär och det kan inget & ingen ändra på. Min framtid är helt klart med André, finns ingen annan. Han är mitt allt, och han kommer så alltid att vara.

Vi försökte prata om det, men det funkade helt enkelt inte. Det blir bäst såhär för båda. Jag kan inte släppa in dig, och du kan inte stå vid sidan.

14 april kom att betyda så mycket mer än bara en tatuering. Vem kunde ana det? Hade ingen aning om att det skulle komma dit besök, som tur var var min moster betydligt mer medveten om det. Jag var väl inte sådär jättesnabb på att hinna fram och hälsa så jag tror du hade hunnit sätta dig ner innan. Min moster försökte även övertala oss att vi hade träffats förut, som tur är var jag minst lika envis och vi kom fram till att vi inte alls det hade träffats förr.

Min kusin kom nerspringandes för trapporna rätt snabbt och första bilden som jag fick av dig var att du var barnslig, och hade mössa på dig. Satte mig ungefär så långt bort från dig vid borde det bara gick har jag insett i efter hand. Har ingen aning om varför. Kommer ihåg att du frågade endel, och som det verkade, försökte få in mig i något samtal. Tror vi pratade lite om torsdagen också, eller att Eva tog upp det, när jag skulle till stan.

Samma kväll frågade jag Sandra hur gammal du var, hennes gissning var kanske inte allt försmickrande för dig, och mitt intresse skönk väl någon grad.... Frågade iaf Eva sen, dagen efter tror jag och fick ett betydligt bättre svar där, och bra mycket mer förtroligt.

Torsdagen kom och hon hade skrivit ner ditt nummer på en lapp så jag kunde ringa dig om skjuts om jag ville, och om du hade tid. Det gjorde jag inte, till en början. Tyckte det skulle vara för pinsamt så fanns det en annan lösning skulle jag ta den. Samtidigt som jag ville träffa dig. Ringde till grannen som sa att jag fick låna hennes bil om jag ville, men hon skulle inte till stan. Vilket kändes onödigt då, eftersom jag skulle få låna Evas bil väl inne i stan. Sa att jag skulle höra med en annan person och annars återkomma. Tog ett tag innan jag ringde och när jag väl gjorde det visste jag inte riktigt vad jag skulle säga. Tanken var väl att du skulle köra mig in till stan om du skulle till stan, men du var ju redan i stan. Slutade med att du åkte från stan och hämtade mig, och in dit igen.

Tror jag var rätt tyst i bilen till en början, du också för den delen. Men sen gick det lättare och du körde runt mig som en annan taxigubbe hela dagen. Dagen slutade med att vi åt pannkakor hemma hos Eva, och att du körde en omväg dit. Du skulle kolla på någon väg sa du.

Mot kvällen kände jag att jag åter igen ville tacka om skickade ett sms. Blev några, emn sen var det inte så mycket mer med det. Kommer inte ihåg om vi hördes något mer sen innan jag for. Vet att du skrev att jag var dit bjuden på glass, men inte mango, och film någon gång.

På tåget på vägen tillbaka till Uppsala smsades det iaf igen. Länge. Och sedan dess har vi smsat varje dag. Och sms blev till samtal, som blev till träffar som blev till en relation bestående av mer än bara vänskap. Vem kunde ana att vi 2 månader senare skulle stå i ditt kök och diskutera om att bli tillsammans?

Grattis idag till Kim och Niklas som har varit tillsammans i en månad, kul =)



Håller på att laga en kycklingrätt nu, mums, typ världens godaste nästan! Ska jobba ikväll också, 22-8. Måste komma ihåg att ta med mig en bok, man kan tro att jag har börjat äta böcker på jobbet när jag är där, och så är det nog nästan kanske.

Det är det förflutna som definerar oss. Vi må sträva efter att lägga det negativa bakom oss, men det ända sättet att lyckas är att lägga till något bättre. Det är du André. Din föralltid.

Har hunnit vara en sväng hos Jenny på fika, utan att Emelie kom. Hon var tydligen ute hos Ceder för att fira hans födelsedag och var lite orolig för att vara ensam tjej när ca 7 killkompisar till honom skulle komma över på middag och tårta. Oh no säger jag bara, jobbigt att vara själv med 8 killar...haha.

Sedan var jag ute och joggade lite, 2.4km , sedan fick jag håll och orkade verkligen inte mer. Kanske lika bra det.

Nu ska jag kika lite lägenheter igen, kolla vädret och gå in i sömnfas 2 innan jag beger mig mot affären och jobbet.

Btw så har allting på min dator blivit otroligt stort medan jag var borta...mysko.

Nu har jag jobbat första natten på nattschemat. Nu börjar nog allt att rulla på snabbt, och allt kommer bli som vanligt. Kommer jobba mycket, sova lite och undra vad det är för dag egentligen. Natten igår gick mycket bättre än förväntat, men det är ett under att jag höll mig vaken mellan 5 & 6 och jag vet ännu inte hur jag gjorde det. Inatt kör vi igen, hoppas det blir en lika lugn natt, och hoppas det blir fint väder så jag kan cykla. Och springa. Ååh, tidsfördriv.

Nu ska jag snart röra mig till Jenny, ska vara där strax innan 3 tror jag. Hoppas Emelie kommer också. Blir väl en massa snack och te.

The space under the floor could hide a microphone...